Ni har missat nakenbad om natten, kyssar med främlingar och tältningar när vi får nya namn såsom skogsjesus.

Jag känner mig nästintill fullständigt redo för att ta sju:femtio bussen imorgon och ta mig till den första skoldagen för den sista höstterminen i mitt liv. (Om nu inte mina Englandsplaner går som mitt hjärtas innersta väsen vrålar att det ska).

Höskylan tränger sig genom sommarvärmen och alla dessa åskoväder får marken att skaka och det känns faktiskt som att det är alldeles lagom att hösten kommer med stormsteg såhär i början utav slutet på augusti.

Igår var sista riktiga sommarlovskvällen och den spenderades som de flesta nätter detta sommarlov; med att titta på stjärnorna och att sitta vid vägkanten och prata om allt och ingenting. Jag hann även se på blue is the warmest colour och den sved väl litegrann i hjärtat, trots detta tyckte jag om den.

I nuläget lyssnar jag på regnet och ser genom fotografierna som äntligen blivit framkallade från min kamerarulle som vart med om både ett och annat äventyr, jag känner mig nästan lite nostalgisk över sommaren som har passerat även om den var här för en alldeles liten stund sedan.

Kommentarer

Tror du på det där själv, att hjärtat lär sig av erfarenheter?

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0