Emmaboda 2014 / kamerarullen.

Detta års Emmaboda var så fruktansvärt mycket finare än förra året.

Jag grät ungefär hela sista morgonen eftersom jag var så ledsen över att behöva säga hejdå till alla våra campkompisar (nästan alla är med på bild nummer tre). Det var ett utav de sorgligaste farvälen i hela min existens, jag längtar ihjäl mig till nästa år.

Det var dans dans dans, kramtävlingar (that I obviously won), så mycket alkohol och alldeles för fina människor.

Mitt hjärta går sönder, ta mig tillbaka.


Kommentarer

Tror du på det där själv, att hjärtat lär sig av erfarenheter?

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0