Kanske är min hjärna tumlad och tömd / medicated with alcohol and cigarettes.

Godkväll.
Jag borde vara fullt upptagen med att skriva på min historieuppsats som ska vara inlämnad imorgon, istället njuter jag av en kopp björnbärs-te och lyssnar på BD.

Jag återfann min kärlek för "kapitulera omedelbart eller dö" för någon vecka sen, alla i hela världen bör läsa den.


För några kvällar sen bestämde jag mig för att måla en obestämd herre på min sovrumsvägg eftersom jag nu har en perfekt yta mellan bokhyllan och fåtöljen, hen är inte färdig än men såhär ser min skapelse ut.


Idag höll jag ett tal om homosexualitet i skolan, även om jag hade hjärtat i halsgropen och antagligen talade för snabbt för mtit eget bästa tyckte jag att det allt som allt gick rätt bra.

Jag har precis sköljt ur hårfärg ur två dreads, om 24 minuter ska jag gå ut för att träffa Kimberly.

Jag önskar att jag kunde få räkna dina revben natt / efter natt / efter natt / efter natt.

Godkväll/natt/morgon.

Nu har jag återigen startat upp mitt weheartit-konto (klicka på bilderna så hamnar ni där).


Jag har ingenting fyllt utav mening att skriva, jag har startat upp ännu en tumblr som ni kan finna här.

Klockan är 04:16, Radiohead spelas låt efter låt efter låt medan jag renskriver mitt svenskatal som ska hållas första lektionen imorgon. Jag är nästan aldrig i skolan längre; nätterna smälter ihop med dagarna och jag ligger i min säng och kränger omkring bland skrynkliga lakan mardrömmar/mardrömmar/mardrömmar.

Konstutställningen blev aldrig av, kanske denna vecka istället.
Kanske vågar jag ta mig till filosofilektionen denna vecka, kanske är det denna vecka jag trillar ihop till den ledsna hög jag egentligen är.

Do or die (now or never) / topp till tå i svarta kläder inuti (utanpå).


Det har gått fem månader sedan sedan jag uppdaterade kategorin "@instagram" så jag tänkte att det var dags igen.

2. Jag har hängt upp min älskade Markus Krunegård-poster ovanför min vinylspelare.
1. Jag fann gamla anteckningar och passade på att skriva en text till en utav dem (älska mig tillbaka; det är allt jag begär.)

Med stormade känslor och brustna hjärtan / och jorden är knäpp den behöver doktor.

Jag behöver en smäll på käften för att komma i rätt balans, denna natt har jag inte sovit.
Jag känner mig mest som hundra ledsna bitar på golvet, det är glapp någonstans mellan hjärnkontoret och mitt hjärta.

Idag ska klassen på konsutställning, jag är opeppad och rymmer från verkligheten into my fucked up mind.

För lite mer än ett år sedan var vi på en konstutställning (Tommi Toija) som verkligen påverkade mig:

 

Tio nio åtta sju sex fem fyra tre två ett / med ett krossat hjärta flydde hon från fördärvet.

10 saker jag tycker om:
ett: konserter/festivaler.
två: att fynda second hand.
tre: ett alldeles tomt ritblock som bara väntar på ens nattliga ångestbravader.
fyra: att träffa en vän man inte träffat på länge.
fem: bibliotek.
sex: pussar i ansiktet.
sju: alla röda nyanser utav läppstift.
åtta: att få meddelanden från honom.
nio: att ligga i gräset och dra in så mycket frisk luft i lungorna att det värker.
tio: kassettband/vinyler.


 

9 saker jag tycker mindre om:
ett: hål i strumporna/strumpbyxorna/sockorna.
två: patriarkatet.
tre: människor som prompt måste uttrycka sin kärlek mitt framför ögonen på en.
fyra: frågan "är du arg?".
fem: när det läcker in vatten i skorna.
sex: avskavt nagellack.
sju: när sk vänner byter ut en mot andra människor.
åtta: människor överlag (I don't trust anyone really).
nio: när folk tror att man ljuger.
 

 
 
8 bloggar jag läser:

ett: magdasportfolio.
två: radioaktiv.
tre: harduingetmankandansatill.
fyra: tungamoln.
fem: cornyz.
sex: sarakarolinas.
sju: vapenbroder.
åtta: skogsmoln.

7 saker jag vill göra i framtiden:
ett: kunna livnära mig på konsten.
två: äventyra omkring i hela världen.
tre: festivala hela somrarna.
fyra: äga en katt.
fem: inte ha kroppskomplex.
sex: fylla min hud med tatueringar.
sju: få veta hur det känns att vara lycklig.


 
6 filmer jag tycker om:
 
ett: dirty dancing.
två: känn ingen sorg.
tre: where the wild things are.
fyra: trainspotting.
fem: ps. I love you.
sex: this is England.
 
5 saker jag är rädd för:
ett: människor som tycker att feminister är dumma i huvudet (because they are idiots).
två: mig själv.
tre: spindlar.
fyra: känslor.
fem: framtiden.
 
4 ord som beskriver mig:
ett: bitter.
två: jobbig.
tre: kort.
fyra: trasig.
3 saker jag ser fram emot:
ett: emmabodafestivalen tjugohundrafjorton.
två: Strängnäsmarknaden tjugohundratretton.
tre: den dagen min kärlek kommer hem.
 
2 snygga kändiskillar:
ett: Marilyn Manson.
två: Joakim Berg.
 
1 bra låt:
Ingenting är vettigt 03:30 - Markus Krunegård.



Rubriklös.

Hjärtat väger tungt i bröstkorgen, varför var är du tvungen att åka så förbannat jävla långt bort?

Det har gått tjugotre dygn sedan jag hörde din röst.

 

På TV:n säger dom att kärlek finns runt omkring oss. 
Och astronauterna kan känna det långt bort.
Kärlek har svikit mig allt för många gånger.
Och jag vill ha dig.


Vi är förlorare, vi två, sen vi var 17 år.

Hallå, nu jag har inte uppdatera bloggen på tio dygn.

Under dessa dygn har jag hunnit rita min sista teckning som sextonåring, fira min sjuttonårsdag på det mest fabulösa viset någonsin och så har jag hunnit reflektera kring hur tragiskt människor kan bete sig.

Min sjuttonårsdag i ära premiärtittade jag och Magda på "Känn ingen sorg", jag grät så mycket att jag hade eyeliner överallt utom där den skulle vara. Jag satt hulkandes inne i biosalongen och sjöng, sjöng, sjöng med världens bästa vän hållandes i min hand och det var så himla fint.

Efter filmen dansade jag i ett popcornregn och sjöng högre än någonsin ikapp till Håkan.

I födelsedagspresent fick jag äntligen gula dr.martens, ett par haremsbyxor (I always buy the best gifts), pengar pengar pengar, sängkläder och läppstift. Så jag är absolut nöjd och måste erkänna att detta var den bästa födelsedagen i mitt liv.

Lördagsäventyr.

God eftermiddag.
Denna morgon vaknade jag snäppet innan väckarklockan ringde 06:30.

Är jag tokig? Frågar jag mig själv med tanke på att det är lördag - den bästa dagen på hela veckan att sova ut på.
Men när det är sju dygn kvar tills ens egna sjuttonårsdag och arton dygn kvar tills den bästa personen på hela jordens sjuttonårsdag och inga presenter är inhandlade krävs drastiska åtgärder.

Kort och gott skulle jag till Eskilstuna med K för att inhandla födelsedagspresenter.

Busschauffören sa att jag var fin idag och väl nere på stan fick jag en ros utav en främmande man (tack vare att jag sa att jag skulle rösta i kyrkovalet men ärligt talat så kommer jag nog att glömma det).
Vi träffade en butiksägare vars butik ska gå i konkurs, han berättade om när han var på Jamaica.

Det är nästintill mitten utav september och jag går omkring i mina sommarkängor, blir förälskad i ett flertal halsdukar och antagligen ännu fler sorters kängor men det är inte september i luften och mitt hjärta skälver av bara tanken på detta.

Hur som haver så fick jag med mig en födelsedagspresent till min bästa vän, en tjocktröja till mig själv, ett nytt läppstift (läs: mitt festival-läppstift shade; Up all night), ett läppstiftsfodral(?) hur praktiskt som helst, lösögonfransar för att sparka igång inspirationen och en parfym med en fantastisk doft utav vanilj eftersom jag letat efter en alldeles lagom i ett par år nu.


Ibland mitt under ångestens skallgång hamnar man mitt i skogen.

 

"Känn ingen sorg för mig Södertälje, han han sjunger ju Göteborg men nu sjöng jag Södertälje."

Hallå.
Denna helg spenderade jag i Södertälje med Kimberly, jag dreadade min lugg (och lika bra var väl det med tanke på att jag hade en oförväntad skolfotografering idag) och så var vi på endagsfestivalen "Lys upp" nere vid maren.

Vi åt donken-glass nere vid vattnet och tog fabulösa självporträtt i min spegel.


Någon herre spelade gitarr och sjöng en sväng, väldigt trevligt var det.

 
Man fick gratis såpbubblor och kaffe, vi tog en kopp kaffe och efter det sände vi upp ljusballonger or whatever they are called med våra önskningar. "Jag önskar att det kommande året går fort eftersom att jag väntar på en kille, dessutom önskar jag att tjugohundrafjorton behandlar mig bättre än vad de senate åren gjort."

 
På vägen hem dansade stjärnorna ovanför våra huvuden och herregud vad fint detta universum kan vara.


Väl hemma blev jag riktigt avundsjuk på min fars skägg och min syster knäppte ett ack så fabulöst fotografi på vår käre far.


En video om hur man gör dreads.


Jag tänker bygga upp ett liv igen och hoppas att vi aldrig ses igen.

När jag vaknade ca 05:03 denna morgon efter femton minuters sömn låg dimman tungt över åkern bakom byggnaden där jag tragiskt nog är bosatt (jag var nästan 17 år, ville inte vara den som blev kvar).

 
Grattis på namnsdagen jag - tänkte jag och tog på mig den stora svarta tröjan som jag burit till och från i ungefär en vecka.

 
På lunchen bjöd William på chailatte, efter skolan glömde jag kvar min jacka i skolan.

Det finns ingen olycklig kärlek; bara idioter som inte vill ha en som gör en olycklig.

Godkväll.
Denna afton har jag sett på idol med K, köpt iste och tittat på stjärnhimmelen (läs: gud vad jag önskar att himlen är lika fin varenda kommande höstkväll).


Nu om kvällarna är det alldeles lagom att vira halsduken kring halsen och snälla kan det bli så kallt dagtid med? 

 

Jag lever i misär, i sorg, i ilska och då kan stjärnorna behövas ibland.

Kvällen till tredje september; it's just me and my lucky strikes ute i natten efter att ha kramat K farväl.
Stjärnorna blickar ned på mig och jag dansar, dansar, dansar med Jukka Poika i hörlurarna. Att min kärlek urskiljer samma stjärnor mot samma kolsvarta himmel som mig är en klen tröst.

Min gröna halsduk (som för övrigt är alldeles lagom att inviga när man panikgråter och septemberkylan smyger på om kvällen) gömmer mina dreads, jag begraver mitt ansikte.

 
Jag vill verkligen inte att min blogg endast ska handla om min kärlek men jag önskar så innerligt att min vardag förevigt kunde bestå utav att hålla handen och en varm kropp tätt intill när man ska sova; tiden kommer att rinna iväg och snart är han här, "vi ses ju snart" sa han och pressade mig hårdare mot sin kropp.

Hösten är snart här, jag känner det i varenda skrymsle och vår. Tekopparna fylls med kanelté och honung i ett sorgligt försök att rädda min hals, det sista jag vill är att bli förkyld nu.

Vlogguppdatering.


Soon I grow older but god knows I haven't lived yet.

Godmorgon ni människor som sår små blommor i min lyckorabatt med era fina kommentarer (även om statistiken sjunkit drastiskt under sommaren hoppas jag att ni hittar tillbaka nu när jag återvänt).

Nu är det höst säger dem, träden tappar sin beklädnad och som Håkan skrev "Hoppas att hösten flyter på för er. Att vinden blåser er i ryggen och inte i ansiktet." så önskar jag så innerligt att denna höst blir minst en miljard gånger bättre än den förra då jag var en skör sextonåring som sprack i varenda vrå för minsta lilla.

Denna höst fyller jag sjutton år och kan sjunga med i diverse låtar t.ex:
Håkan Hellström - vi två, 17 år.
Broder Daniel - When we were winning.
Marina and the diamonds - Seventeen.

Trots detta vill jag inte alls fylla år, sjutton är en ojämn siffra och ett trasigt år.
Jag hatar att fylla år (jag dör hellre).

Oh well, hoppas att er måndag rullar fram i ett alldeles lagom tempo även om måndagar har en tendens att vara förjävliga.

You were only waiting for this moment to arise.


Vi fick åtminstone ett dygn tillsammans innan jag bröt ihop i hans famn bakom statoil - "jag älskar dig, kom ihåg det."

Idag är det första september, med andra ord är det min sjuttonårsdag om tjugo dagar.

"Grattis i förskott, eftersom jag inte kan säga det när du väl fyller." sa han och pussade mig på kinden.

De senaste tjugofyra timmarna har jag existerat i min kärleks närvaro och jag önskar tillbaka varenda timme, minut, sekund; jag dör finhetsdöden varenda gång han befinner sig i mitt blickutrymme.

Hur många dygn som än passerar medan vi kommer att befinna oss i olika länder kommer jag inte att glömma hur han pussar min högra kind, därefter min vänstra, sen min näsa och hur han tillsist placerar läpparna mot min panna.

Jag kommer inte att glömma hur han tittar mig i ögonen - "gud vad du är vacker."

Vi har pussats mellan rökmolnen i mörkret medan skyfallet har sköljt över oss, jag blundade och njöt utav varenda sekund som dropparna rann och formade en ram kring mitt ansikte, världen är en skev plats (likaså detta fotografi).

 
Jag vet att doften utav honom kommer att avdunsta från mina sängkläder, jag vet att kärleksbetten på min hud kommer att försvagas för att tillslut osynliggöras, jag är mycket väl medveten om att hans röst mot min nacke inte kommer att finnas där i natten men vi överlever detta. Det har alltid vart vi, alltid.

Folk har bett mig sluta leva i en fantasivärld - "Heidi, när ska du sluta låtsas? Det kommer aldrig att bli ni."

Jag skrattar er i ansiktet för han är ju min fåntratt även om han inte är min partner.
En officiell stämpel som ett par avgör inte om en kärlek är robust eller ej; huvudsaken är att vi vet vad vi känner och jag känner fan allt som går att känna i mig.

För att avrunda detta blogginlägg slänger jag in en gif från då jag och min soulmate återförendades i slutet utav sommarlovet; jag lever, lever, lever och även om jag inte kan andas honom på år och dar så slår mitt hjärta som aldrig förr.
 

RSS 2.0