This could be heaven and this could be hell / jag tycker så mycket om dig.

God förmiddag.

Om inte ens ett dygn är det första advent (läs: likaså slutet på no shave-november) och jag har noll julpynt uppe.

Jag lyssnar på dkavöfm gång efter gång efter gång och dricker hallon-te, bläddrar i en gammal café, tänker på min kärlek även om det sticker till i hjärtat, planerar in en fika hemma hos farmor.
 

Twisting hearts; oh how we bleed them.

Hallå fina ni.

Jag har städat nästintill ända sedan jag vaknade bortsett från en paus då jag var och köpte en ljusslinga till mitt andra rum, åt på restaurang med mor och låtsasfar och lite så. Vi åt världens godaste pizza med räkor, färska champinjoner, rökt skinka och färsk skivad tomat på, dör matdöden var fruktansvärt gott det var, det bara dansade på smaklökarna.

Överväger att göra en rundtur på mitt andra rum också men jag har beslutsångest, vad tycker ni?

Jag har åtminstone hunnit bädda ännu en säng, möblera om mina högtalare, skrubba bort mögel från min fönsterkarm, gå genom två kassar kasettband och en kasse vinyler, sätta upp sju posters och sätta upp min nya ljusslinga.

I skrivande stund lyssnar jag på en utav mina finaste vinyler, med andra ord Culture Club: Kissing to be clever.
Jag är så himla sugen på rostat bröd också, jag lär antagligen gå och lägga mig för tröttheten bara sköljer över mig (läs: likaså gör dagens insamlade vuxenpoäng) och äta en bamsefrukost imorgon.

Godnatt på er.
 

Ps lycka till ikväll.

God förmiddag.

Idag har jag planerat in julklappsshopping, bäddat min säng (läs: transformerat om den till en grund svart som natten och ett skölje vitt som snö), ordnat en ny kod till mitt bankkonto då mitt minne är som ett bollplank och så har jag mellan allt städande och julspellists-fixande hunnit bläddra lite i en utav de bästa böckerna jag har och äta lussebullar som min favoritgranne har bakat till oss.


Jag pillrar för fullt på hur julkalendern ska se ut och ska alldeles snart hänga upp min julstjärna i fönstret.
Ikväll ska jag lyssna på vinyler, försöka få lite ordning på mitt andra rum och spendera lite tid med min far som jag träffar allt för sällan.

På begäran från min syster och hennes handbollslag kommer det att dyka upp fler bilder från matcherna dem spelade förra helgen inom kort.

Hoppas ni har en minst lika fin fredag som jag har.

Istället menade han att vi föds med en själ som är som ett ”oskrivet blad” – ”tabula rasa” på latin; från början finns där ingenting.

Idag har det tränats luciasånger och inplanerats att engagera sig i en julshow i kyran den tjuotredje december, tio dagar efter slutgiltiga luciatåget och dagen innan julafton.

Jag tittar genom mina gamla arkiv och finner allt alla hjärtans-dag tjugohundra tolv då vi kastade urklippta hjärtan i snön och mitt blåa hår skar sig mot den vita ytan till när jag hade knallrosa hår mot den illgröna gräsmattan, jag snubblar över den tiden jag försökte fylla hela min vägg med bilder på Marilyn Manson och jag får ont i hjärtat när h a n s ansikte dyker upp oförväntat bland bilder på råttbebisarna och de urdruckna tekopparna.

 
 
Jag dricker kanelte, fryser om fingertopparna och bli återigen förälskad i en gammal vinterfavorit som är tagen någon gång tjugohundraelva genom mina persienner.

 

Novembervlogg aka rundtur i mitt rum.


Thought I saw your face at the end of the alley, it was dark but somewhat pretty.


Pervers: snedvriden, förvrängd, naturvidrig, perverterad; sexuellt abnorm.

Godkväll, klockan är trots allt tjugoett:femtiosex.

Det jag gör om dagarna är att äta clemetiner, ha pluggångest, planera julbak, se på gamla filmer/dokumentärer och att sova.

Med andra ord ligger jag precis lika efter i skolan som möjligt / för att se det från den ljusa sidan är jag nästan klar med skissen utav min önskelista och om sex dagar så börjar utredningen på min hjärna ang de psykiska sjukdomarna.

Idag har jag mailat en piercingstudio, totalt omvandlat en bok med hjälp utav målarfärg och sadistiska tankebanor, fått en hel del fler vinyler från 80- och 90-talet till min fantastiska samling och till sist så har jag insett att den första december, då minsann är det dags att starta upp HP-läsningen.

Det är kapitel elva (månad: november) och sida trehundretrettio (datum: tjugosjunde) och jag förstår inte hur jag kunde överleva början utav detta år då allt jag kunde fokusera på var kalorier. Det finns fortfarande ingen i hela värden som kan rädda mig från min hjärnbarks perversa fantasier (snälla kom närmre).

Godnatt på er fina ni.

The beatles och blåklädda flickor.

Godkväll.

I lördags vaknade jag strax efter sjuslaget och började skala potatis nästan genast, drog på mig krigsmålningen och inväntade släkten. 
Den enda jag fångade på bild var den yngsta vid namn Victor som är ett år och tjugotre dygn gammal idag.

 
På kvällen åkte jag hem till min far och hade familjemys framför "Så mycket bättre" och min bortglömda kärlek för Nationalteatern vaknade till liv igen, nästa helg ska jag plöja genom alla mina kassettband och finna de jag har med dem.

Jag somnade innan resten utav familjen men vi alla steg upp runt åtta och jag valde det bästa sättet att spendera min morgon på, helt enkelt med att lyssna på det finaste kassettbandet jag har.

 
Innan klockan hade slagit nio var vi påväg mot Stockholm för att heja på min syster som skulle spela handbollsmatch i plural. Flickorna blev lite starstuck för att en utav flickorna i det första motståndarlaget var en utav karaktärerna från förra årets julkalender men lyckades kamma hem seger i båda matcherna.

 
 

We are precisely suited and it hurts just like hell.

Godkväll, bloggen har haft en hel del uppehåll men nu är det fredag ännu en gång.

Den senaste veckan så har jag onsdagsinvigt mina nya strumpbyxor i höstkylan, gjort samt klarat det sista matteprovet i mitt liv (tack vare Morgan; jag är skyldig honom ungefär everything for this) och slutgiltligen så har jag vart på en föreläsning som Olle Waller från Fråga Olle (!!!) höll i.


På bilden skådar ni mig, Felicia, Olle, November och Stina.

Personligen lärde jag mig inte ett dugg nytt på föreläsningen och är faktiskt besviken då jag hade förväntat mig att det skulle vara lärorikt men nog var det kul om inte annat.

Utöver det har jag fått tid till en neurolog och längtar ihjäl mig tills imorgon då jag ä n t l i g e n återförenas med min älskade vinylspelare.

Idag har jag i vilket fall som helst sett klart på "portkod 1321" för andra gången i mitt liv, haft på mig riktiga (!!!!) byxor för första gången på antagligen ett år och så har jag pyntat min vägg med ännu fler döda höstlöv.


Den finaste krigsprinsessan utav de alla.

Idag fyller min mormor sjuttiofem år, grattis min krigsprinsessa.
Jag älskar dig.

 

"Det kanske inte existerade; vi kanske försov oss i en förälskelsekoma som sprack innan den hann blomma ut?"



Så nu är det fredag och att se på idol med familjen är avklarat och sedan fanns det ingenting mer att göra för det finns inte en enda själ som vill gå och och gå bort det fula med mig nu när novemberregnet öser ned (läs: likaså har det gjort hela dagen som jag sov bort).

Jag har ingen hjärntumör eller någonting konstigt alls och det gör mig upprörd; what the fuck is wrong with me?

För sex månader sen var jag nere på min drömvikt och nu väger jag alldeles för mycket över den drömvikten.

I'm nowhere thin enough; jag önskar att du vore här nu, jag vill bara höra dina hjärtslag

 

Progress report; I'm missing you to death.

Halva natten har jag suttit uppe med slaktarångest på grund utav mäns objektifiering utav den kvinnliga kroppen/min äs som legat på is men sakta börjar ta sig in mer och mer i mitt hjärnkontor/att min kärlek är så himla långt bort när jag behöver hans hjärtslag och som salt i såren tog jag antagligen ett utav de mest idiotiska besluten tjugohundratretton och skrev till _det_ exet.

 
Och den resterande halvan utav natten har jag legat i sängen och kollat mitt twitterflöde, tänkt på diverse hemska saker som den dagen min krigsprinsessa (läs: mormor) inte längre finns på denna jord i en kropp och slutgitligen så har jag försökt sova vilket har avrundats till en huvudvärk som får mig att vilja slita av kindbenen från mitt ansikte. 

Idag ska vi i varje fall få reslutatet från hjärnröntgen jag var på för elva dagar sedan och jag har hjärtat i halsgropen och är nästan mer ängslig över att dem ska säga att det inte är någonting fel alls på mitt huvud.

Godmorgon på er i vilket fall som helst, har ännu inte beslutat om jag ska ta mig till skolan eller ej pga huvudvärken.

Vintern närmar sig och jag är rädd; älskling vi ska alla en gång dö.

Hej.
Ikväll sjunger jag jullåtar i min ensamhet även om jag avskyr julen, det är endast en ursäkt för att uppleva materiell lycka och att spendera tid med släkten är inte med på listan över mina favoritsysselsättningar.

Det enda jag egentligen tycker om är allt som snurrar runt julen; dekorationerna, sångerna, stämningen i min kropp och snön. I år ska jag vara med i luciatåget och jag längtar så himla mycket eftersom jag var dödsförkyld förra året och missade allt för att jag var sängliggandes i vad som kändes som en evighet.

För ett år sedan bakade jag och Magda pepparkakor redan den trettonde november och julkänslorna pirrar i mina fingertopparna nu när jag sitter här med min kopp jul-te och inte kan undgå från att titta på de flackande ljuslågorna.



Jag har redan tagit helg eftersom jag inte tänker följa med imorgon när skolan ska till Arosfortet så jag hoppas att er helg kommer att starta lika fabulöst som min har.

Edit: Ska följa med hahah. ):

Samma nätter väntar alla utan dig är alla kalla, långa mörka utan sömn, du ligger med nån annan tönt.

Godkväll, jag är nyligen hemkommen och alldeles för trött för mitt eget bästa men så går det när man inte kan sova.

I skolan har jag sett på en dokumentär angående vapeninnehav i Amerika, ätit på donken två gånger och utöver det har jag sörjt idiotin som härjar i lärarnas hjärnbark med att fortsätta sträcktitta på "orange is the new black". 

Det enda positiva med dagen är att Stina gav mig antagligen mitt livs första komplimang för mina ögonbryn, att jag och Fadi pratade dreads i kafeterian och att glassen på donken var godare än vanligt.

I skrivande stund ser jag på samma serie som stått på nästintill dygnet runt det senaste dygnet och blir återigen smått förälskad i fotografierna som hänger på min dörr.


Elfte oktober och mitt hjärta slår än.

Idag inhandlade jag ett alldeles fantastisk klädesplagg för sextiofem svenska riksdaler inne på myrornas i Eskilstuna och jag är minst sagt förälskad i denna stickade tröja som kommer att bäras flitigt den kommande vintern.


Happy people never fantasize / grattis på födelsedagen morfar.

Godkväll.

Bloggen har legat och vilat de senaste dygnen eftersom migränanfallet från helvetet har härjat genom marschmallowmuffinsbak, rökblommor och även genom dödsångesten som hamrade hål på min bröstkorg igårkväll.

Idag skulle min morfar ha fyllt sjuttiofem år så jag firar i min ensamhet med att plugga ikapp det jag missat i skolan.
Vi fick för den delen tårta i skolan för att fira det nya namnet som majoriteten avskyr, hamnade visst på P4 idag där jag gav min åsikt om namnet.

På tal om skolan så har jag äntligen tagit tag i den litegrann iallafall och har hunnit skissa upp två etiketter.

 
Angående skolan nummer två så ska jag starta ett alldeles eget UF-företag och ska åtminstone försöka sälja mina tavlor så om någon är intresserad så får ni mer än gärna höra av er.

Här är det risigt och förvuxet, fult och snårigt och lika hopplöst trist och grått som i mitt bröst.

Godkväll.
Igårkväll drabbades jag utav en sådan fantastisk migrän att jag beslutade mig för att stanna hemma från skolan och sova fram tills halv fem på eftermiddagen idag endast för att njuta utav den, med andra ord vill jag skjuta huvudet av mig eftersom jag numera haft migrän/huvudvärk i över ett dygn.

Men jag var en fantastisk vän (läs: as usual) och tog mig till Strängnäs med Kimberly för att följa med på uppspelet som några ettor i hennes skola skulle ha. Dem var oerhört duktiga och väldigt trevliga faktiskt, ett plus i kanten var ju att deras lärare sjöng Trubbel i början.

Nu har jag i varje fall hjälpt Kimberly med hennes tal som hon ska hålla imorgon även om jag egentligen skulle behöva plugga inför historiaprovet jag ska ha imorgon även om jag tvivlar på att jag ska till skolan imorgon. För övrigt heter tydligen min skola Grillska numera och det får ju mig att vilja kasta den som bestämde det på en trafikerad motorväg.

Imorgon ska jag iallafall ha tacokväll med Kimberly och så ska vi bada badkar, nu ska jag däremot sova.
Godnatt.

Fortsätt när mörkret kommer och allt gör ont / Håkan du är den finaste färgklicken jag har.

Hej babes.
Sorry for the low update men jag har vart alldeles uppbokad idag med att vänta på ett försenat tåg / börja se på "orange is the new black" på tågstationen, missa min buss och sen spenderat tid med K.

Nu är jag alldeles trött i mössan men det kanske är lika bra efter att ha traskat omkring i höstmörkret i fyra lager för stora tröjor + jacka. Jag är så himla förälskad i hösten men jag börjat tröttna litegrann på att det är regningt och ruggigt eftersom jag får så himla ont i huvudet, snälla vinter kom till mitt kvarter.

Även om det är hur lovely som helst att komma in från den isande kylan som biter en i lungorna och dricka en kopp jorgubbsté så är det inte direkt det mest lockande äventyret att sitta utomhus i nästintill två timmar i sin ensamhet.

 
Det bästa med denna dag är trots allt att jag fick den finaste hälsningen på denna planet från Håkan Hellström personligen som Magdas syster fixat fram till mig.

 
Hoppas att er gråa onsdag haft någon form utav färgklick, det är ni värda.

Jag hasplade ur mig "jag älskar dig inte längre".

Hejsan hoppsan lillebror.

Ni kan ju inte ens ana hur överraskad jag blev när jag såg att jag hade över hundra läsare igår, en liten småbloggare som jag. Det är helt ofattbart men gud så kul!

Idag går Här kommer lyckan för hundar som oss på repeat och det lindrar mitt bultande hjärtas vrål en skvätt.

Jag var hos min psykolog idag, den tredje december börjar vi undersökningarna kring vad som är fel i mitt hjärnkontor.
Hon antecknade och hmm:ade när jag berättade om rösterna som pekar ut varenda groteska detalj på min kropp, när jag berättade att hjärnspökena skrattar åt mig när jag äter.

Men andra ord; jag behöver en smäll på käften för att komma i rätt balans.

 
Åttonde mars tjugohundratretton:
"Dessa invånare i min kropp (läs: används som bostad utav diverse elaka jävlar) är förskräckligt elaka; lämna mitt huvud."



Kicken, var är den?

Goddag.

Idag var jag som sagt på hjärnröntgen och det gick förvånansvärt bra även om jag hade paniken ända upp i halsen.

Nu är jag hemkommen i vilket fall som helst och har unnat mig en kopp te i väntan på att Kimberly ska komma hem så att vi kan gå till hennes morfar och diskutera hur vi ska göra med hennes körkortslektioner.

Ikväll ska jag umgås med Sebastian tror jag, han räddade mina handleder från att trasas igår och jag är så himla tacksam för att jag har så fina vänner. 

 
 

Grekland 2013.

Godkväll.
Jag klev alldeles nyligen upp från badet och ensamhetsångesten är överväldigande men eftersom alla mina inom min umgängeskrets ska upp till skolan imorgon så är det ingen som vill promenera med mig.

Nu kommer detta inlägg att bli fruktansvärt långt för alla bilder från utlandsresan kommer att dyka upp i ett och samma inlägg!

Imorgon har jag studiedag och ska in på hjärnröntgen, är så nervös att jag inte vet vad jag ska ta mig till.

Hur som haver så kom jag hem från Kreta (läs: hade tagit miste om vilken ö vi skulle till) igår eftermiddag och det firades med att dricka vin hemma hos Nicke (läs: egentligen firade vi hans artonårsdag but a girl can always dream).
Vi var ute och promenerade fram tills klockan halv fem på morgonen, Sebbe var en sann gentleman som höll mig i handen när jag var så rädd att hjärtat nästan slog hål på min bröstkorg tack vare dimman från helvetet.


 
Det var en del krångel på flygplatsen (läs: platsen jag fick veta att jag numera är ägare utav Håkan Hellströms autograf som Magdas älskade syster ordnade åt mig) men tillslut var vi uppe i luften!


Vi anlände på kvällen och sen var det väl ingenting mer med det - middag, kvällsdrink och bums i säng.


Söndagen aka dag ett så var jag alldeles svart och svår på kvällskvisten medan jag och min syster försökte se så tillfredsställda ut med livet som möjligt.

 
Måndagen spenderade vi mestadels vid poolen och sträckläste bok efter bok efter bok. Ett par cigaretter fick jag i mig under resans gång men ibland får man väl unna sig ett par rökmoln.

 
Tisdag, dag tre spenderade vi precis som dygn två nere vid poolen och våra systerliga band blev på tok mycket starkare någonstans mellan solkrämsinsmörjningarna och när min syster kramade mig sådär som bara hon kan eftersom att min separationsångest värkte i min fluglort till hjärtkammare.

 
Självfallet hann jag med att knäppa ett par fotografier på mig själv också under resans gång.

 
Dygn fyra aka onsdag så lyssnade jag på ack så fabulös musik efter att vi hade hängt vid poolen ännu ett dygn och hade på mig min näst bästa klänning.

 
Samma dag var vi inne i Chania där jag köpte väskan (the one on the picture with my red dress) och fick två pälor till mitt hår.

 
Det femte dygnet var min syster precis lika fin som vanligt, åh mitt älskade lilla hjärtegull.


Vi badade i havet och fortsatte proceduren men att hjälpa varandra med solkrämen.

 
Dag sex så gick vi vår sista tur till affären i kvarteret och fann den mest rofyllda, ynkligaste, finaste lilla kattungen sovandes i ett litet hörn och mitt hjärta smälte.


Den första november sparkade jag igång med att mata en utav de finaste katterna där med chips och hen var så försiktig och jag ville bara ta med den hem.

 
Farmor startade november med en alldeles egen superman-version men lika fin var väl den.

 
Den sista kvällen men första på denna månad var jag som mest alkoholpåverkad och trivdes fantastiskt bra i mina högklackade skor och Kimberlys klänning (sorry love, but I totally have to buy the same one).
På flyget hem snarkade jag för det mesta, men fick mig en fantastisk glimt och det kändes så himla bra att trippa på moln även om jag avskyr att flyga.

Nu är jag som sagt hemkommen men det känns ändå helt lagomt.

RSS 2.0